20 år sedan Fadime mördades – jämställdheten i Sverige ska gälla alla

Fadime Sahindal är en av vår tids största frihetssymboler och i dagarna är det 20 år sedan Fadime mördades av sin pappa. Liberala Kvinnors ordförande Angela Hafström skriver personligt reflekterande om Fadime Sahindals död, då och nu.

I dagarna är det 20 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa i Uppsala. Jag minns exakt var jag var, och hur jag kände, när jag fick veta att detta fruktansvärda skett. Jag befann mig på den kvinnojour för invandrarkvinnor i Stockholm där jag på den tiden arbetade ideellt. Vi planerade en insats för att sätta fokus på det som få kände till, och ännu färre ville prata om. Fadime skulle ha medverkat i insatsen. För att berätta sin historia om hur hon hotades till livet, förskjutits av släktingar och tvingats leva skyddad från sin familj för att hon velat ha friheten till egna livsval.

Trots att Fadime levde i ständig fruktan för sitt liv vågade hon berätta för oss hur hon och andra unga, levde i hedersrelaterat våld och förtryck. Hon berättade för att skapa förändring, och göra skillnad. För de som skulle komma efter, och för de som inte lyckats ta sig ur som hon gjort. Priset hon fick betala för att skapa förändring och leva i frihet var i slutändan sitt eget liv. Hon mördades av sin pappa den 21 januari 2002 i ett trapphus i Uppsala.

Fadimes tragiska död satte ansikte på hedersrelaterat våld och förtryck. På manifestationen på Sergels torg några dagar senare kom tusentals för att sörja Fadime och mana till förändring. Fler fick upp ögonen. Det var flera minusgrader ute, jag minns det som om att det var hur kallt som helst, men samtidigt värmdes jag av alla facklor, och alla runtomkring mig. Engagemanget var stort och varmt den dagen. Vad har hänt sen dess? Vad har hänt de senaste 20 åren?

Många fler har råkat illa ut i hederns namn. Allt för många riskerar att mördas, misshandlas eller tvingas till äktenskap. Att få sin frihet och sina rättigheter begränsade med motivet att bevara familjens heder. Hedersförtryck är inte bara ett av Sveriges största jämställdhets­problem, det handlar även om en allvarlig kriminalitet som måste stoppas.

Liberalerna satte tidigt ljuset på det här, när andra politiska krafter antingen höll tyst eller relativiserade. Tack vare oss har det skett historiskt stora insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck, och idag är lagstiftningen bättre och kunskapen högre. Mycket mer behöver göras. Att bekämpa hedersförtryck handlar om frihet. Det handlar om att alla oavsett bakgrund ska ta del av och åtnjuta sina mänskliga fri- och rättigheter. Det handlar om att jämställdheten i Sverige ska gälla alla.

Liberala Kvinnor kräver;

• Ökade kunskapssatsningar och resurser inom polis, domstol, vård, skola och socialtjänst för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

• Pröva utvisning av dem som begår hedersbrott samtidigt som offret får stanna.
• Skärp lagen mot barn- och tvångsäktenskap.

• En nationell kartläggning av könsstympning.

• Kriminalisera oskuldskontroller och oskuldsoperationer.

Jag minns inte bara var jag var när jag hörde att Fadime mördats av sin pappa, jag minns också vad jag kände. Jag kände chock, sorg och förtvivlan, och jag tänkte ”det här får aldrig hända igen”. Men det gjorde det. Det har hänt många gånger sedan dess. Varje gång är en gång för mycket.

Fadime och jag är födda samma år, med 12 dagars mellanrum. Fadime skulle ha fyllt 47 år i år. Hon skulle ha fått välja själv hur hon ville leva sitt liv, vem hon ville leva med, om hon ville skaffa barn, var hon skulle bo och vad hon skulle sysselsätta sig med. Medans jag har haft förmånen att kunna göra allt det där, har hon inte kunna göra det för att hennes liv togs ifrån henne.

Några månader innan hon blev mördad talade Fadime Sahindal i riksdagen. Hon bad oss att inte blunda för hedersförtrycket och sa: ”oavsett vilken kulturell bakgrund man har bör det vara en självklarhet att både få ha sin familj och det liv man önskar sig”.

20 år har gått, och jag konstaterar att Fadime har blivit en av vår tids största frihetssymboler, utifrån den kamp hon drev för att sätta fokus på hedersfrågan, och skapa förändring för andra.

Trots att det gått så många år, och de flesta av oss inte längre blundar på samma sätt som vi gjorde före hennes död, lever fortfarande många under hot och kontrolleras i hederns namn. Det är inte värdigt vårt liberala, demokratiska och jämställda samhälle. Vi kan bättre än så.

Angela Hafström – distriktsordförande för Liberala Kvinnor i Jönköpings län