Fri från kroppshets och bättre stöd vid ätstörningar

Fri från kroppshets och bättre stöd vid ätstörningar

Ätstörningar och kroppshets påverkar barns, ungas och vuxnas hälsa, skolgång och vardagsliv. Socialstyrelsens riktlinjer från 2024 visar att vården behöver bli mer tillgänglig, mer individanpassad och bättre samordnad. Samtidigt växer nya riskfaktorer fram, bland annat filterideal, algoritmer och sociala medier som förstärker jämförelser och kroppskontroll.

Liberalerna i Jönköpings län föreslår därför en reformagenda som behöver omfatta både vårdens insatser och det förebyggande arbetet i skola, familj och samhälle. Den ska ge människor större frihet i vardagen, minska riskerna för långvariga sjukdomsförlopp och stärka stödet för grupper som i dag faller mellan stolarna.

Flera diagnoser är underbehandlade
Flera ätstörningar går inte att se med blotta ögat och upptäcks ofta sent, vilket innebär att många får vänta länge på behandling. ARFID och andra mindre kända diagnoser är fortfarande underbehandlade. Övergången från barn- till vuxenvård är en kritisk punkt där kontinuiteten ofta brister, och det verkar vara stora skillnader över regiongränserna. Vi har hört vittnesmål från unga vuxna som flyttat in i länet med en ätstörning och som upplever en stor försämring i möjlighet till vård. Elevhälsan saknar ibland också kunskap om ätstörningar som inte syns på kroppen.

7 av 10 unga tjejer vill ha ett filter-utseende
Kroppshets och filterideal påverkar barns och ungas självbild långt innan vården kommer in i bilden. En undersökning visar att 7 av 10 tjejer mellan 10 och 18 år önskar att de såg ut som de gör med filter. 68 procent hade dessutom fått kommentarer om sitt utseende den senaste månaden. Föräldrar och skolpersonal saknar ofta verktyg för att prata om kropp, mat och vikt på ett sätt som inte förstärker problem.

Liberalerna i Jönköpings län anser därför att det finns behov av en bredare agenda som kombinerar vårdinsatser, förebyggande arbete och kunskapshöjning.

Reformförslag kring ätstörningar, kroppshets och stödstrukturer

1. Digital ätstörningsbehandling som alternativ

Inför internetbaserad KBT behandling för lindrigare ätstörningar, baserat på evidens från Stockholm och Värmland. Digital behandling kan korta köer och öka tillgängligheten, och gör det möjligt att följa upp vardagsfunktion så som skola, kompisar och fritid, inte enbart vikt.

2. Specialiserad ARFID‑kompetens i regionen

Bygg upp en regional kompetens för ARFID och erbjud familjebaserad ätträning enligt Socialstyrelsens rekommendationer ARFID är en diagnos som ofta inte syns på kroppen, vilket gör den central i arbetet med att upptäcka ätstörningar som inte följer typiska mönster.

3. Integrera tandvård i ätstörningsvården

Inför rutiner där munhälsa systematiskt uppmärksammas vid ätstörningsbehandling och där patienter vid behov slussas vidare till tandvården. Det minskar risken för långvariga följdskador och stärker möjligheten att återfå normal funktion i vardagen, exempelvis att kunna äta utan smärta.

4. Säker övergång från BUP till vuxenpsykiatrin

Inför en regional garanti där ingen med pågående ätstörningsbehandling lämnas utan vårdkontakt vid 18 års ålder. Övergången ska vara sammanhållen, med gemensam överlämning, namngiven kontaktperson och första besök bokat innan BUP avslutar. Syftet är att undvika avbrott som påverkar vardagsliv och återhämtning.

5. Utbildning för elevhälsa och ungdomsmottagningar

Ge skolsköterskor, skolläkare och ungdomsmottagningar utbildning i att upptäcka ätstörningar som inte syns på kroppen. Fokus ska ligga på beteenden och funktionsförändringar, exempelvis undvikande av måltider, koncentrationssvårigheter eller socialt tillbakadragande, snarare än vikt eller utseende.

6. Förebyggande program om filterideal och kroppsjämförelser

Utveckla ett regionalt program inom elevhälsa och ungdomsmottagningar om filter, retuschering, algoritmer och kroppsjämförelser. Syftet är att stärka ungas digitala motståndskraft och ge kunskap om hur filterutseende och jämförelser kan påverka självbild och vardagsfrihet.

7. Stöd till föräldrar om kropp, mat och vikt

Erbjud kunskap till föräldrar via familjecentraler, ungdomsmottagningar och skolans föräldrastöd om hur vuxnas språk kring kropp och mat påverkar barns självbild. Fokus ska ligga på funktion och hälsa, vad kroppen ska klara av i vardagen, snarare än utseende.

Liberalernas reformagenda som kombinerar vård, förebyggande arbete och kunskapshöjning kan minska risken för långvariga sjukdomsförlopp och ge barn, unga och vuxna bättre förutsättningar att leva ett liv med större frihet och mindre kroppskontroll. Genom att stärka digital behandling, bredda kompetensen, säkra övergångar och arbeta förebyggande i skola och familj kan regionen ta ett samlat grepp om en växande folkhälsoutmaning.